American Gods - En väckelsehistoria (of sorts) red.
Det var oerhört längesedan jag satte mig ner och läste en bok. Inte småbläddrade i nåt jag läst förr, eller tråkat mig igenom en, två, eller fjorton kursböcker. Utan verkligen läst.
Satt mig ner och försvunnit in i en annan värld någon timme, eller fastnat och upptäckt att det mörknat och att middagen är missad för längesedan. Satt mig, läst, och verkligen uppskattat arbetet författarna lagt ner på att ge mig, just mig, ledtrådar, referenser, mästerligt språk. Eller bara ren underhållning.
Jag har den senaste tiden glömt det välgörande med en bok, en bra bok eller en lite mindre bok gör inte egentligen skillnad, men en riktigt bra bok är något speciellt. Uppskatta dem, njut dem. Men framför allt, glöm inte att läsa om dem, se allt som man bara ser när man vet historien, eller var för inne i händelserna för att fullt uppskatta första gången.
Det finns få saker som kan sluka mig så helhjärtat som en bra bok.
Det är därför American Gods tog mig med storm. När jag för en tid sen strandade på Arlanda hade jag inte mer för mig än att ströva runt i Sky City. Och en liten röst djupt inne sa: "Se, en möjlighet, ett äventyr med oändligt många slut!" Den menade Pocketshoppen. "Hm", tänkte en röst lite mindre djupt inne. "Hm".
Lite tveksamt gav jag mig dig, men jag hade trots allt fem timmar på mig. Vad skulle jag annars göra? Jag började peta lite på guideböcker och parlörer, och mitt språksinne pinglade till. Jag bestämde mig för att jag, om inget bättre dök upp, skulle lära mig ryska. Efter lite runtpetande och ryggläsande föll min blick på en svart bok med guldtryck. "Oh, shiny", var min första tanke.
Vid vidare inspektion visade det sig vara en bok jag rätt nyligen rekommenderats. Jag lyfte ner den och tänkte att nu var en lika bra tid som någon annan gång (om inte faktiskt mycket bättre) att börja läsa den.
Satt mig ner och försvunnit in i en annan värld någon timme, eller fastnat och upptäckt att det mörknat och att middagen är missad för längesedan. Satt mig, läst, och verkligen uppskattat arbetet författarna lagt ner på att ge mig, just mig, ledtrådar, referenser, mästerligt språk. Eller bara ren underhållning.
Jag har den senaste tiden glömt det välgörande med en bok, en bra bok eller en lite mindre bok gör inte egentligen skillnad, men en riktigt bra bok är något speciellt. Uppskatta dem, njut dem. Men framför allt, glöm inte att läsa om dem, se allt som man bara ser när man vet historien, eller var för inne i händelserna för att fullt uppskatta första gången.
Det finns få saker som kan sluka mig så helhjärtat som en bra bok.
Det är därför American Gods tog mig med storm. När jag för en tid sen strandade på Arlanda hade jag inte mer för mig än att ströva runt i Sky City. Och en liten röst djupt inne sa: "Se, en möjlighet, ett äventyr med oändligt många slut!" Den menade Pocketshoppen. "Hm", tänkte en röst lite mindre djupt inne. "Hm".
Lite tveksamt gav jag mig dig, men jag hade trots allt fem timmar på mig. Vad skulle jag annars göra? Jag började peta lite på guideböcker och parlörer, och mitt språksinne pinglade till. Jag bestämde mig för att jag, om inget bättre dök upp, skulle lära mig ryska. Efter lite runtpetande och ryggläsande föll min blick på en svart bok med guldtryck. "Oh, shiny", var min första tanke.
Vid vidare inspektion visade det sig vara en bok jag rätt nyligen rekommenderats. Jag lyfte ner den och tänkte att nu var en lika bra tid som någon annan gång (om inte faktiskt mycket bättre) att börja läsa den.
Mina förväntningar var höga redan från början, men jag får erkänna att boken överträffade åtminstone mina förväntningar med stora marginaler (utom kanske slutet, som efter klimax gick lite mindre smidigt).
American Gods handlar om Shadow som efter ett avtjänat tre år långt fängelsestraff får veta att hans fru omkommit i en bilolycka. På vägen hem till begravningen, som en fri man för första gången på länge, tvingas hans flygplan nödlanda, och Shadow tar ett annat flyg hemåt. Väl ombord blir han, till synes slumpmässigt, kontaktad av en man som vill kallas Mr. Wednesday. Wednesday vill att Shadow ska arbeta för honom, och får till slut som han vill. Wednesday tar med Shadow runt om i USA för att samla folk till ett för Shadow okänt uppdrag. På vägen börjar det uppdagas att allt kanske inte är så alldagligt och jordnära som det först verkat?
Man tjänar oerhört mycket på att kunna en hel del mytologi när man läser boken, men den blir inte mindre läsvärd om man inte är insatt. Som den litteraturälskare och den njutare av bra författarskap jag nu återupptäckt att jag är, kan jag inte låta bli att bli uppspelt av alla dolda anspelningar på glömda och högst levande myter man stöter på, och den språkliga finess Nail Gaiman besitter.
Denna bok får symbolisera den väckelse jag genomgått, en pånyttfödelse vad det gäller litteraturuppskattning och läsglädje. Något som absolut ska fortsätta förgylla min vardag, om än inte så ofta som jag skulle vilja. Men upptäck glädjen du med, vare sig du glömt den, eller bara inte upptäckt den än.
Ta en bok, en riktigt bra bok, och upptäck en värld. Vilken värld det än må vara.
/C
